Helgens misslyckade fiske med för min del endast bommade fiskar fick mig att tänka till lite. En av dom får jag ta på mig. Var inte tillräckligt kylig utan gjorde ett för snabbt mothugg. Men de andra skyller jag på mina vippor. Det bara skakade till i grejerna och gösarna spottade direkt. Jag har kört med långa vippor i vinter, uppbyggda på en träbit och de har funkat bra. Men de förankrats genom att tryckas ner i snön. Har försökt att få fast dom i renset från borrhålen men de vill inte stå kvar eftersom det är för varmt och speciellt inte om det blåser.
Så jag tog fram mina batteriklämmor igen. Dessa körde jag med förra vintern och fördelen är att de inte behöver nån snö att stå i. Men de blev för korta. Jag vill ha långa, mjuka vippor som visar mörtens rörelser och försiktiga napp. Avståndet mellan vippan och spötoppen blev för liten. När det nappade slog markören i spöt eller i iskanten och gösen spottade. Långa vippor ger även mörten en bättre rörelseförmåga utan att vippan ligger och bromsar upp den.
Så jag provade den här varianten istället. Nu blev det lite höjd på vippan. Men den här riggningen blev alldeles för okänslig. Vippan visade inga rörelser och resultatet av ett napp var en stulen mört, utan att jag ens sett det. Jaja, har man inte utrustning som funkar skaffar man nytt!
Mina träbitar åkte fram igen. Ett hål borrades i botten och vipphållaren sätts fast över en spik som sitter i själva "foten". Ännu en träbit skruvades fast som stöd i sidled. Denna går att vrida in under transport. Om ni tittar på bilden så ser ni att jag nu har ett rejält avstånd mellan spötopp och vippa. Då syns alla rörelser tydligt, även på lite avstånd. När en gös nappar försiktigt följer vippan sakta med, utan nämnvärt motstånd tills det slutligen löser ut. På tal om löser ut: Här vill man alltså inte ha det som i sängkammaren. Här är tidig utlösning nåt bra! Jag kan även få spötoppen att enkelt ligga rakt under vippan. När gösen då nappar behöver vippan bara gå nedåt. Det här beror lite grann på vilken utlösningsmekanism man använder. Men man ska nog sträva efter att vippan ska få göra en sån enkel rörelse som möjligt. När jag använder batteriklämmorna är det svårare att justera in det här rätt. Ibland blir det nästan så att vippan behöver böjas bakåt innan det löser ut, eller snett famåt/nedåt.
Såhär ser vipporna ut i "transportläget". Nu får man hoppas att de funkar som det är tänkt. Har även gjort tre av dom med en typ av utlösningsmekanism (vilket jävla ord), som Mattias har tagit fram. Han har testat det med ett bra resultat under några helger. Han får själv välja om han vill visa det på bloggen. Men vad gör man med andras bra ideér? Jo, man kopierar dom brutalt och hänsynsfullt. Fråga bara ett par miljoner kineser! Tjipp//Micke
Så jag tog fram mina batteriklämmor igen. Dessa körde jag med förra vintern och fördelen är att de inte behöver nån snö att stå i. Men de blev för korta. Jag vill ha långa, mjuka vippor som visar mörtens rörelser och försiktiga napp. Avståndet mellan vippan och spötoppen blev för liten. När det nappade slog markören i spöt eller i iskanten och gösen spottade. Långa vippor ger även mörten en bättre rörelseförmåga utan att vippan ligger och bromsar upp den. 
Så jag provade den här varianten istället. Nu blev det lite höjd på vippan. Men den här riggningen blev alldeles för okänslig. Vippan visade inga rörelser och resultatet av ett napp var en stulen mört, utan att jag ens sett det. Jaja, har man inte utrustning som funkar skaffar man nytt! 
Mina träbitar åkte fram igen. Ett hål borrades i botten och vipphållaren sätts fast över en spik som sitter i själva "foten". Ännu en träbit skruvades fast som stöd i sidled. Denna går att vrida in under transport. Om ni tittar på bilden så ser ni att jag nu har ett rejält avstånd mellan spötopp och vippa. Då syns alla rörelser tydligt, även på lite avstånd. När en gös nappar försiktigt följer vippan sakta med, utan nämnvärt motstånd tills det slutligen löser ut. På tal om löser ut: Här vill man alltså inte ha det som i sängkammaren. Här är tidig utlösning nåt bra! Jag kan även få spötoppen att enkelt ligga rakt under vippan. När gösen då nappar behöver vippan bara gå nedåt. Det här beror lite grann på vilken utlösningsmekanism man använder. Men man ska nog sträva efter att vippan ska få göra en sån enkel rörelse som möjligt. När jag använder batteriklämmorna är det svårare att justera in det här rätt. Ibland blir det nästan så att vippan behöver böjas bakåt innan det löser ut, eller snett famåt/nedåt. 
Såhär ser vipporna ut i "transportläget". Nu får man hoppas att de funkar som det är tänkt. Har även gjort tre av dom med en typ av utlösningsmekanism (vilket jävla ord), som Mattias har tagit fram. Han har testat det med ett bra resultat under några helger. Han får själv välja om han vill visa det på bloggen. Men vad gör man med andras bra ideér? Jo, man kopierar dom brutalt och hänsynsfullt. Fråga bara ett par miljoner kineser! Tjipp//Micke 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar