Överraskande abborrfiske

Blygrå, tunga moln täckte himlavalvet och regnet smattrade mot huvan när båten sjösattes i morse.
Idag var det tänkt att testa abborrfisket för första gången den här säsongen och ska jag vara ärlig var väl inte fiskesuget helt på topp.
Tyckte inte förutsättningarna var de rätta för att utmana de randiga krigarna och var helt inställd på att få en vansinnigt trög dag på sjön. Ja det var nästan så jag faktiskt ställde in hela dagen.
Ibland är det tur att man inte lyssnar på sig själv....

Redan på första platsen lyckades jag komma i kontakt med de randiga.
Förutsättningarna till trots verkade de faktiskt vara litegrann på hugget?
Visst, inget mängdfiske eller välmatade kilosfiskar men ändå, det nappade ju!

Farsan gjorde mig sällskap idag.
Samtidigt blev det här hans premiärtur för året. Kul!

Hade på förhand valt ut några platser som skulle testas och i förflyttningarna mellan dem var vertikalspöt redo. Men det var sannerligen inte mycket att se på ekolodet och det är fortfarande mycket frömjöl i vattnet.
Det blev inte ett enda släpp på något pelagiskt idag.

Några timmar in på förmiddagen steg aktiviteten under ytan.
Napp på varje kast, även om det bara var många stjärtnyp och fisk upp på ungefär var tredje kast.
Det här var inte riktigt vad jag väntat mig och mungiporna kom närmare örsnibbarna för varje landad borre.
Abborrfiske är vansinnigt kul när det stämmer!

Men som alltid avtar huggperioderna efter ett tag.
Satte då på ett Blade Bait, ett vibrationsbete från CWC som är riktigt kul att fiska med. Kastar långt, sjunker snabbt och vibrerar kraftigt i vattnet. Och det satte full fart på borrarna igen. Däremot sjönk snittstorleken på fisken markant.
Det här betet heter Astro Vibe eller något liknande och för er som gärna fiskar abborre med era barn tycker jag att det här betet är klockrent. Det lockar mycket fisk och är väldigt enkelt att fiska med. Bara kasta ut, låta sjunka litegrann och sedan veva hem utan några som helst konstigheter.

Känner hur en mindre fisk suger i sig Astro Viben. Gör ett svepande mothugg och börjar drilla hem den sprattliga abborren. Plötsligt suger det till ordentligt och mitt Shigeki-spö böjer sig ända ner till handtaget. En gädda har tagit abborren och försöker göra sig fri från det oväntade motståndet. Gäddan tog strax intill båten och jag hinner bara se en stor virvel i ytan innan den släpper och trumpet beger sig nedåt igen.

Det är inte lätt att vara en liten abborre när två "jägare" står och drar åt varsitt håll....
Klockan närmar sig nu 13.00 och det blir allt längre mellan huggen.
Känner mig ändå nöjd när båten spränger mot hamnen. Trodde inte för en sekund att den här dagen, med de här förutsättningarna, skulle bli så lyckad som den ändå blev.

Tack och hej för den här gången!

Tjipp//Micke