Föredrag med Jörgen Larsson

Hade en kanontrevlig dag på Böjda Spön igår.

Abborrfiske med Jörgen Larsson stod på agendan och det lockade ut en och annan ur stugvärmen.

 

Butiken började fyllas redan nån timme innan föredraget började och gav chansen till mycket och trevligt fiskesnack.

Jörgen visade både stora abborrar och berättade om olika tekniker för att lura dessa till hugg.
Det märktes tydligt att en del av teknikerna och tacklen till dessa var nyheter för en del av åhörarna.
Mig själv inräknad :-)
Abborren är ju en fisk som kan utmanas med en rad olika metoder och man kan med fördel använda sig av ganska livlig fantasi i detta fiske. Och det tilltalar i alla fall mig!

Alla lyssnade spänt och verkligen sög in all info som Jörgen delade med sig av.
Föredraget var mycket intressant och givande.
Efteråt stannade flera kvar länge i butiken och diskuterade livligt de nya kunskaperna. Många passade även på att granska Jörgens tackel, jiggar och wobbler ordentligt.

Det plockades friskt i butikens hyllor och om jag gissar rätt sitter det ett antal personer och knyter nya tackel idag :-)

Så när man stängde butiksdörren bakom sig och steg ut i det vanliga vårvädret: Halvstorm och regn.
Pirrade det av ett sug efter abborre i magen.
Ett sug som ska släckas så fort vädret blir bättre.

För då ska det fiskas abborre!

Tjipp//Micke

Ränderna går aldrig ur.....

Ja det heter ju så.
Och i abborrens fall är det definitivt så att ränderna aldrig går ur.

Abborren, vår mesta sportfisk. En av de vackraste fiskarna och en av de mest kämpaglada fiskarna.
Också en av de lättaste fiskarna att komma i kontakt med och en fisk som gärna svarar på många olika metoder. Vare sig det handlar om mete, spinn, vertikalfiske eller trolling, så är den där och bjuder upp till kamp.

Dessutom är abborren även en fisk som med fördel kan jagas från isen under våra kalla månader.
Vi som gärna fiskar på fritiden har nog alla ett slags förhållande till just abborren.

En som också har ett förhållande till abborren och då speciellt stor sådan är Jörgen Larsson.
Jörgen kommer till Arvika på lördag och ger oss alla en lektion om hur, när och kanske även var, man kan finna våra randiga vänner.

Så alla som gillar den stridbara abborren och gärna vill veta mer om den, är varmt välkomna till Böjda Spön i Arvika på lördag för föredrag, mingel och mycket "fiske-tjöt".

Men ring gärna först 0570-711690 och boka en plats.

Hoppas vi ses på lördag :-)
Tjipp//Micke

Jörgen Larsson kommer till Arvika

Nu på Lördag den 30/5 kl 13.00 så kommer Jörgen Larsson hit till Arvika och har en föreläsning om abborrfiske!

Så ni som är intresserade av att lära sej lite mer om hemligheterna till att fånga dessa randiga riddare bör inte missa detta tillfälle utan fatta telefonen och anmäl er till Böjda Spön Arvika så ses vi där :)

Böjda Spön Arvika  tel:0570711690
Pris: 300:-

Mvh Mattias

Det går utför med den här bloggen nu.....

Vad nu, ännu ett inlägg som inte handlar om fiske!?
Ja jag vet, men det här är lite kul och kul saker ska man ju dela med sig av.

I går hörde jag plötsligt hur en V8:a varvades hårt. Det lät nästan som om den var på väg in i huset.

Nyfiken som man är så var jag tvungen att kolla ut genom fönstret på övervåningen.
Och det visade sig vara Johannes som gjort en "utryckning" i grannens trädgård. Perra, grannen alltså, sliter som ett djur med att fälla några ordentligt stora lönnar i sin trädgård. Han hade hyrt en skylift under helgen och kapade ner träden bitvis. Men det var en lönn som ställde till det. Den grenade sig i tre grova grenar. En vågade han ta men de två andra lutade otrevligt mot huset och en uteplats.

Johannes bröt sig fram med Willys jeepen. Det blev lite klättring över ris och grenar.
Jeepen parkerades mot ett träd och vinschwiren drogs ut.

Perra tog skyliften och fäste wiren högt.
Johannes var uppspelt och när han är uppspelt ska man ta skydd.
Perra hann knappt ned med skyliften. Tanken var att han skulle hämta motorsågen och börja kapa.
Men som sagt: Johannes var redan i gång.

Vinschen morrade till lite, sen small det och första grenen var avsliten.

Andra grenen blev en tuffare match eftersom den bröts åt fel håll. Men har man en vinsch som drar 16 ton ska det mycket till innan det blir stopp. Det knakade i vinschen, det knakade i jeepen och det knakade i trädet den stod parkerad mot. Men till slut small grenen av med en högljudd smäll.
Vem behöver motorsåg när man har en Willys Jeep?
Nu smids nya planer på nya träd som ska fällas. Det blir nog ett besök i min trädgård också.....

Som ni kanske minns har vi letat och provdykt efter en snöskoter som gick genom isen i vintras.
Första dykningen och första försöket att leta efter skotern med structurescanen misslyckades.
Men jag ville inte ge upp riktigt.
Var väldigt nyfiken på om det gick att använda elektroniken till något annat än bara fiske. Samtidigt ville jag väldigt gärna se hur en snöskoter ser ut på skärmen.
Ser man att det är en skoter?
Hur stor kommer den att tecknas på skärmen?
Kommer den att synas tydligt?
Ser man på reklambilder där vrak mm avtecknas tydligt, tycker man ju att även en snöskoter ska synas bra?
I torsdags åkte jag därför ut igen och körde fram och tillbaka, utan att se en tillstymmelse av skoter.
I alla fall inget som liknade en skoter.

Men så plötsligt. på cirka 17 meters djup får jag in en underlig träff.
Botten är härute helt slät, antagligen bara dy. Ekot på skärmen höjer sig över botten på ett underligt sätt och träffen blev stenhård. Körde med låg kontrast på bilden och träffen blev lika hård som på berg.
Men inte ser det ut som en snöskoter inte. Här blev jag faktiskt lite besviken.
Avstånd och riktmärken från skoterägaren stämde skapligt och ekot ser lite speciellt ut men man kan ändå inte tvärsäkert säga att det är en skoter.

Idag åkte jag, skoterägaren Kent och dykaren Ronny ut till stället.
Körde sakta in mot waypointen och såg ännu en gång hur ekot tecknades upp på skärmen.
Det såg fortfarande inte ut som en skoter.
De andra såg också lite skeptiska ut och speciellt när jag släppte ner ankaret och vi alla såg hur stort ankaret avtecknades på skärmen.
Det kändes faktiskt inte helt bra just då. Att kanske ha lurat ut dom i onödan. Att inge skoterägaren falska förhoppningar och få dykaren att slösa på dyrbar gas.
Ronny vräkte sig i vattnet och följde ankarlinan nedåt, medan vi följde honom på skärmen.
Typiskt nog glömde jag kameran idag, annars hade jag kunnat fota bilderna av en dykare på ekolodet. Men jag kan ju säga att inte såg vi nån glad gubbe på skärmen inte. Bara en massa luftbubblor och ett väldigt tjockt kritvitt streck.
Men nu vet jag åtminstone vilka ekon jag inte ska släppa en jigg på.....
När Ronny nådde botten tände han lampan i beckmörkret därnere och bara en halvmeter från ankaret stod skotern!
På rätt köl, precis som om nån bara parkerat den där.
En halvmeter ifrån.....Det var dåligt prickskjutet av mig......
Gissa om skoterägaren blev glad när Ronny kom upp till ytan och det första vi ser är en hand som håller i skoternycklarna?
Och gissa om jag drog en lättnadens suck?
Tyckte även det var snällt av Ronny att ta med nycklarna. Det kan ju vara nån som snor den annars!

Så nu är skotern utmärkt med dunkar och Kent ska försöka få med sig någon i "Borgvik", den gamla bogserbåten vi har här för att få upp den till ytan.
Förhoppningsvis kan jag vara med då och ta lite bilder.
Så idag var en bra dag!

Tjipp//Micke

Trolling med överraskning

Bestämde mig lite hastigt och lustigt sent i går kväll att det skulle bli ett trollingpass idag.
Fisket lades på en av våra mindre gössjöar men riktades mot gädda. Detta eftersom vi fått några fina bonusfiskar vid prickskyttet här.

Men jag hade stora problem att hitta fisk till en början.
Först när jag sökte mig över sjöns grundare delar behagade några smågäddor att "hänga" sig på wobblern. Nåt annat tror jag inte jag kan kalla nappen. Det var inga "röjarhugg" precis och flera av gäddorna var felkrokade. Satt inte wobblern uppe på huvudet så satt den under magen....

Med tanke på vad smala och anskrämliga de var tycker man ju att de borde äta mer.....och nappa hårdare.
Eller har gäddorna i sjön blivit mode-medvetna? Går på gymmet och följer nån GI-diet eller nåt annat påhitt? Eller.....Har de blivit veganer?

Pelagiska ekon var det väldigt ont om idag. Både på det grundare liksom det djupare området i sjön.
All fisk gick i branter eller bottennära. Till och med betesfisken gick på 10 meters djup.
Vattentempen pendlade mellan 11-12 grader och det  är väl ingen vild gissning att gösarna är mer inriktade på lek än att jaga mat just nu.

Därför blev jag något förvånad när dagens sista hugg var en gös och en fin sådan också!
Här är det minsann ingen diet som gäller i alla fall. Rund och fin, precis som dom ska vara.
Vågen visade 7,4 kg och efter avräkning av håvnätet blir det prick 6 kg.
Japp, Svensson är nöjd!

En annan Svensson som är nöjd är min ena dotter Madelene.
Jag gör nu ett undantag här på bloggen som egentligen bara ska handla om fiske men ingen regel utan undantag eller? Skit samma. Jag är en stolt far som gärna passar på att skryta.
Madelene har nämligen vunnit en uppsatstävling där samtliga i årskurs 2 och 3 bland Värmlands gymnasieskolor har fått delta.
Så nu är hon en riktig världskändis.....Här i Edane.
Stor intervju i gårdagens NWT där hon var med på både förstasidan och löpsedlarna.
Vansinnigt kul!
Och duktigt, hon kan skriva hon. Brås på sin mor.....
Stort grattis Madde!

Tjipp//Micke

Jigg koll

När man ändå inte kan fiska pga vinden så kan man väl kolla igenom jigglådorna om något behöver fyllas på eller om det behövs köpas mer! ;P

Jag och brorsan har pratat och skojat om detta förut att det var så gott när vi började med vertikalfisket om hur enkelt det var med bara ett spö, en jigglåda och ett någorlunda bra ekolod mot vad göstrollingen var som man skulle ha massa lådor med bete och en jäkla massa spö som spretade som värsta julgranen så fort man skulle bära dom någonstans men ack vad vi lurade oss själva.
Nu sitter man ändå där med en jätteväska fylld av lådor, tung så man nästan bryter ryggen, å dubbla lod så man ser åt alla jäkla håll! det enda man missar nu är måsarna.
Jag skojade med Anders Bladh som var min kapten under Värmeln tävlingen och sa till han att *Det finns väl ingen som har så mycket beten som en gäddfiskare* men jag vette fan om inte det gäller alla fiskesätt, man samlar på sej :)
Men det är ju ändå gott att ha lite liggandes hemma om det skulle ta slut i lådorna.

 

 

Jag älska jiggar! Jag vill ha allt nytt!

Det är bara att ekänna att jag är beroende, jag är en JIGGKNARKARE!!! ;)

 

//Mattias

Allt (och lite till) från Flygare trollingen!

Värmeln låg redo.
Alla de tävlande var redo.
Men gäddorna däremot var inte riktigt redo.....
Det var inte heller alla båtarna i år. Några hade ordentligt med strul innan grejerna hoppade igång.
Men eftersom inga är blodiga konkurrenter förrän startskottet gått, hjälptes givetvis alla åt så gott de kunde. Startkablar och batterier skickades mellan båtarna. Efter goda råd, hjälpsamma händer och lite meckande stod snart alla båtarna startklara.

Det obligatoriska kaptensmötet klarades snart av.

Och gasreglagen fälldes till max.
Det är inte mycket som stoppar en fiskesugen trollare inte!

Dagen bjöd på en stundtals riktigt tuff nordanvind som tillsammans med en låg vattentemp gjorde gäddorna allt annat än huggvilliga.
Fisket var riktigt knepigt för många och både tålamod och kunskaper sattes på prov.

Men självklart är det någon som lyckas ändå.
I år var det Gäddmunken som bäst visade sin skicklighet och tog hem förstapriset.
Detta vara andra vinsten på Värmeln för dom och det mina vänner, är det inte många som lyckas med.
Stoort grattis!

Högman x2 kan vi nog säga här.
Andra året de var med och andra gången de tar en andra plats......
WTF! Är det nån slags "Värmeln-elit" vi ser början på här?

Tredje platsen tog suveräna Team Jägra, men de missade jag att ta en bild på.
Störst gädda på 115 cm lyckades Team Värmlandstroll överlista.
Stort grattis till alla pristagarna och mycket bra kämpat!

En del gjorde allt för att få vara med på bild (även om de inte förtjänat det) och eftersom jag är en vänlig människa får de givetvis vara med på bloggen.....

Årets tävling bjöd även på både överraskningar, avslöjanden och visade på vissa "tendenser".
Till exempel att Team Ufo också kan vara mänskliga och fiska lite sämre på en tävling.
Att Carl (Böjda Spön) spottade i nävarna och tog upp jakten på sina underståtar i Arvika-butiken. Men tyvärr lyckades hann inte den här gången heller. Det skiljde endast 40 gram teamen emellan.
40 gram! Det blir nog ingen löneförhöjning i år heller Martin......
Att det absolut inte är nån fördel att vara hemma-team. Snarare tvärtom.
Och att våra farhågor om Per-Erik visade sig stämma. Efter att ha fått jobbet på kommunen är det andra damer än gädd-madamer som tar upp hans tankar. Plats 17 för Värmelns meste trollare är väl bevis nog?

Det visade sig även att brorsans geni-drag inte heller gick hem.
Planen att lura ut en storfräsare som Anders Bladh, eller Kapten Kolja som han också är känd som, på Värmeln. Att ta del av hans kunnande och förlita sig på "nybörjarturen" för att på så sätt kamma hem förstapriset gick i stöpet.
Plats 14 räckte deras insats till.

Och min egen närvaro i Team Krokodilexpressens båt räckte för att dra ner dem i träsket.
Trots att jag egentligen inte var delaktig i fisket såg jag till att de hamnade någonstans i mitten på resultatlistan. Där vi själva alltid brukar ligga alltså.
Bosse och Lasse brukar vanligtvis placera sig mycket bättre än så och var närmast chockade över platsen 19.
Undrar hur gäddorna räknade ut att jag var med i deras båt?

Vi avslutar med listan.
Den bittra sanningen. Som en del vill rama in medan andra helst använder som toapapper.
Läs och begrunda.....

Många av teamen kommer att mötas igen redan i morgon på Glafsfjorden och jag vill önska er alla ett riktigt skitfiske!

Vill även passa på att tacka alla tävlanden för en väldigt trevlig dag!

Tjipp//Micke